Därför pyser hemmaföräldrarna över ibland - och måste få göra det

Foto:Henke FLICKR) LICENS: CC BY-SA Personerna på bilden har inget samband med inlägget.

I facebookgruppen för hemmaföräldrar ger föräldrar varandra varandra stöd, råd och inspiration för hur man kan vara hemma längre. Men … naturligtvis blir gruppen också ett forum för dialog och känslor kring hur många upplever sin marginaliserade tillvaro i vårt samhälle.

Tyvärr är det så att den förälder som väljer att stanna hemma längre får finna sig i att bli ifrågasatt av familj, vänner och bekanta. Men även på BVC och i media. Utan förvarning kan kritiska argument kastas i ansiktet på den som valt att vänta med förskola eller valt att hoppa över det helt. Normen i Sverige är ju standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. Och det vet vi ju hur normer och grupptryck fungerar …

En del av inläggen i facebookgruppen blir därför av karaktären "pysa-över-inlägg". Alla har inte någon som delar synen på tid och barn i sin närhet att prata med och då blir gruppens stöd och förståelse en säkerhetsventil. För en del föräldrar blir de ständiga påhoppen om hur dåligt det kommer att gå för barnen om de inte går i förskola från ett års ålder (eller i förskola över huvud taget) en källa till oro. Sedan har vi media och politiker som spär på med myten att "dagisbarn blir duktigare i skolan". Vem som helst som har lite förståelse för hur det mänskliga psyket fungerar förstår då hur viktigt det blir att berätta om hur duktiga hemmabarnen faktiskt är. Det är en rent psykologisk bit att faktiskt få säga det högt som en motvikt till allt det negativa man får höra.

De snäva politiska ramarna och inslaget av styrning blir också ett ämne som diskuteras. Nog så viktigt. Hur ser samhället egentligen ut och hur kan vi skapa en nyare, modernare och bättre familjepolitik som bygger på valfrihet - inte på tvång? Många inlägg klurar och funderar kring det här.

Dessvärre kan det här uppfattas negativt av en del: "Måste ni skriva så här?"

Då har vi det här med hur gruppen är tänkt att fungera …

Vi har en enorm bredd i gruppen av föräldrar som valt olika lösningar - men som har det gemensamt att de väljer att fixa och trixa för att hitta en balans mellan familj och barn. Många som är med i gruppen arbetar också själva inom förskolan. Bredden gör att det finns något för alla att ta del av och känna igen sig i. Men gör också att det finns många åsikter som man naturligtvis inte delar som medlem. Tanken är då att man helt enkelt ska hoppa över de trådarna. Den här gruppen måste få vara en fredad zon där människor kan få skriva om det som de har på hjärtat. Ett inlägg som upprör en person kanske blir dagens viktigaste för en annan.

En annan risk är att Hemmaföräldrars nätverks medlemmar gör just det som det är tänkt … de sprider budskapet om tid för barn som goda ringar på vattnet … och det kan locka till sig många nyfikna. Men också de som vill ha rättning i ledet och vill in gruppen för att tillrättalägga. Det är säkert inte illa menat, men gruppen är inte en diskussionsgrupp av den karaktären. Föräldrar i den här gruppen är föräldrar som varje vecka möter åsikter som vill styra dem och få rättning i ledet. Det räcker med att läsa en ledarsida i någon tidning för att få veta hur "fel" det är att inte välja standardlösningen …

Med det vill jag säga att vi välkomnar alla som tror på balans mellan familj och arbete och på tid för barn, men vi måste också vara tydliga med hur gruppen fungerar. Vi har också rena förskoleföräldrar som går in i gruppen eftersom deras magkänsla säger dem att något skulle kunna göras annorlunda. Då är det viktigt att vara tydlig - skriv ett inlägg själv och ställ frågor. Vad funderar DU över? Vad skulle DU vilja ha råd och stöd kring för att fatta ett annat beslut?

Någon uppfattade det som att "ni blir så glada över när ni vinner över någon till er sida". Med andra ord att någon tar hem sitt barn från förskolan. Nej, vi blir inte glada därför att någon tar hem sitt barn från förskolan - vi blir glada för att de lyssnar till sin magkänsla och lyssnar till sitt barns signaler - och faktisk agerar sedan. Det är en stor SKILLNAD. Om vi får föräldrar att lyssna till sin magkänsla och ger dem stöd och råd att våga göra det, så har vi ju gjort en viktig insats - och precis det som vi tänkt med vårt engagemang.

De som gått in i gruppen för att ifrågasätta vissa inlägg har ju faktiskt också blivit en del av något mycket viktigt - att vi hela tiden måste arbeta med hur vi kommunicerar ut saker och hur vi uppfattas av andra. Vi ska lyssna och vara ödmjuka - helt enkelt därför att det till syende och sist ändå alltid handlar om oss föräldrar - vi tillsammans - oavsett vilket barnomsorgsalternativ vi har valt - vilken grupp vi är med i … så måste vi arbeta på att lära oss att kommunicera på ett bra sätt, för våra barns skull. Vi kommer alltid att springa på varandra där ute … i skolan, på arbetsplatser, i parker och i olika sociala sammanhang. Ju bättre vi förstår varandra - desto bättre och mer tid kan vi lägga på det som är viktigt här i livet: nämligen att finnas där för våra barn och stötta varandra i det.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Supervalåret inleds med snäva ramar för barnfamiljerna

Foto: andi@atbondi FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Det är valår och som kvinna får jag finna mig i att se politikerna tävla om att staka ut min framtid. Jag skulle vilja säga att en majoritet av partierna har bestämt inom vilka ramar jag ska få leva mitt liv. Vad jag och andra kvinnor tycker … egentligen … verkar mindre angeläget att ta reda på.

För M och Fp handlar det om att jag ska bidra till BNP och det gör jag bäst genom heltidsarbete och genom att välja standardlösningen med två heltidsarbetande och barnet i förskola från ett års ålder. För V, Mp och S så ska jag leva så att jämställdheten ökar - och de har "the one-and-only solution": standardlösningen … de med. Arbeta måste jag - även när barnen är små spädisar men de vill ge mig lite mindre snäva ramar: sex timmar erbjuder oppositionen - om vi gör en lagändring och ALLA bara arbetar sex timmar. Men om jag inte vill arbeta alls utan ha barnen hemma när de är små?

Jaha, och mitt i allt det där står jag och alla andra kvinnor … och män. Hur vill vi då leva våra liv - alla vi i arbetsför ålder som en majoritet av partierna vill bestämma över? Ja, tittar jag på föräldrarna i Hemmaföräldrars nätverk, så finns det lika många sätt att leva som det finns föräldrar. Det övergripande målet för dessa föräldrar handlar om BALANS, mellan familj och arbete. Det är väl ändå väldigt klokt. Vi är ju olika, så varför ska alla tvingas att leva inom samma snäva ramar.

För de som vill se BNP växa så förelår jag att vi ska satsa på att få fram politiska ramar som gör att människor mår bra, för människor som mår bra de presterar bättre. Jag är så trött på ideologier med starka inslag av tvång och snäva politiska ramar. De är inte i länder med stark styrning ovanifrån som vi har sett BNP växa, sett människor blomma ut i kreativitet eller sett ett land utvecklas och nya idéer flöda. Eller finns det någon som tycker att Sovjet, Kuba och Östtyskland var bra exempel på hur det blir när snäva politiska ramar ska styra folket att leva på den enda "rätta" sättet?

Nej, nu är det valår - SUPERVALÅR - och det är här och nu vi ska rösta fram en politik för de kommande fyra åren. Men det är också ett ödesvalår, för vi lever redan under väldigt styrande politiska ramar. Vi kan se att den psykiska ohälsan når nya oanade höjder, framförallt hos barn och kvinnor - den grupp där vi har den starkaste styrningen i dag. Hur många lyckas uppnå balans? Hur många mäktar med att leva inom ramar som andra har bestämt? Vi lever i dag under en familjepolitik som togs fram på 1930-talet - en ideologisk utopi som i dag har slagit ut i full blom. Alva Myrdal må ha menat väl när hon tog fram en politik med tanke på hur samhället såg ut på 1930-talet, men sedan dess har mycket hänt.

Det är intressant att se hur politikerna försöker övertrumfa varandra just nu:

Reinfeldt önskar fler kvinnor på heltid (Men vad önskar kvinnorna själva under småbarnsåren?)

Birgitta Ohlsson: "Välutbildade hemmamammor en förlust för EU"

Att ARBETSLINJEN för småbarnsmammor leder till en SJUKSKRIVNINGSLINJE - det vet vi av alla rapporter från Försäkringskassan. För som alla vet vid det här laget så är det: "Karriär och barn - javisst - men inte nödvändigtvis samtidigt" som gäller. Så varför försöka lura i oss att standardlösningen är den politiska ram vi ska tillåtas leva under?

ETT parti har hittills tittat på lösningar för småbarnsfamiljer utifrån ett gräsrotsperspektiv. Är det inte dags att fler tar upp den här tråden och kommer med fler lösningar för familjer - inte mer styrning?

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Helene Öberg, Mp: "Är det inte dags att sluta med downshiftingdravlet. Deltid är en kvinnofälla"

Journalisterna måste sluta smöra för Miljöpartiet

Utbrända kvinnor är en skitdyr paria

Lars Ohly till mammor: Använd bröstpump

Miljöpartiets kamp mot valfrihet

Miljöpartiet vill ge mer till de som redan har allt

Socialdemokraterna fortsätter köra över människor

Vårdnadsbidraget - en paria för alla de som strikt följer en ideologi

Skärmdump på en av motståndarna till vårdnadsbidraget

Alla vi som går mot strömmen, tänker utanför boxen och följer vår magkänsla har en och samma återkommande fundering: Varför lyssnar aldrig de här människorna som kommer med sina ideologier och talar om för oss att vi väljer "fel", lever "fel" och att vi i stället borde anamma deras sätt att se på saker. Hur kan man tycka att det är fel att människor tänker nytt och bättre, utifrån hur samhället ser ut. Väljer bort och väljer annorlunda. Är det inte det som hela den mänskliga utvecklingen bygger på, ständig förändring från gräsrotsnivå?

Visst det finns många länder som testat det här med att trycka på en ideologi ovanifrån, men det har ofta följts av ett uppror och lett till att de som har makten måste hitta mängder med sätt att då kontrollera och styra människor. Ofta med våld, hot och mord. I Sverige ser vi oss som en demokrati, eftersom metoden att styra människor heter snäva politiska ramar och där pengar har blivit ett sätt att styra. Pengar och attityder. Den som går mot strömmen pekas ut som annorlunda i media, misslyckad, som tillhörande en sekt. Propagandamaskineriet drar igång och basunerar ut det ena budskapet efter det andra för att få rättning i ledet.

Ta bara en så enkel, harmlös liten valfrihetsreform som vårdnadsbidraget. En ständig källa till inlägg på ledarsidor, debattsidor och i den ena rapporten efter den andra. Det finns ofta ingen logik i allt som basunerats ut om vårdnadsbidraget.

Några exempel på det som sagts om vårdnadsbidraget under årens som gått:

- Så många tar ut vårdnadsbidraget så förskolor tvingas lägga ner i vissa kommuner
- Vårdnadsbidraget ett fiasko - väldigt få tar ut det
- Det hindrar integrationen
- Kvinnorna förlorar en fot på arbetsmarknaden
- Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla

Det finns ingen sans och logik i alla påståenden som ofta motsäger varandra dessutom, eftersom det verkar som att man testat lite olika varianter för se vad som får störst genomslag. Tittar man på hur det i själva verket ser ut, så blir bilden en helt annan.

I Svenljunga till exempel, hade man flera förskolor som föräldrar valde bort. Förskolorna gick med underskott och en tanke som politikerna då fick handlade om att ta bort vårdnadsbidraget och fylla de dåliga förskolorna med hemmabarn. Från en dag till en annan ryckte de då undan möjligheten för en förälder att vara hemma med anställningen tryggad. Vårdnadsbidraget togs bort. De som blev av med det, tvingades tillbaka till arbetslivet och eftersom de populära förskolorna hade fullt, så skulle de dåliga förskolorna snabbt fyllas på. Voilà! Vips skulle man fylla upp även de dåliga förskolorna och förskolorna skulle få en ekonomi i balans. Bra va! Och som grädde på moset så tänkte man frigöra pengar, så att de som var föräldralediga och hade små syskon i förskolan också skulle få lunch till sina barn i förskolan. Ett krav från dagisföräldrarna. Och eftersom de var fler = fler röster, så gick politikerna på deras linje och offrade hemmabarnen, som fick betala ett högt pris.

Sedan det här med att vårdnadsbidraget är ett fiasko. Än i dag trots att VB funnits i många kommuner sedan 2008, så är det många som inte känner till att det finns eller vilka fördelar det faktiskt innebär att kunna välja VB. En ensamstående mamma sa upp sig för att kunna vara hemma längre med sitt barn. Hon sökte sig sedan till Hemmaföräldrars nätverk och fick där information om att hon skulle ha kunnat vara hemma i tre år med anställningen tryggad.

Jag blir väldigt arg när sådant händer.

Det är skamligt att så många kommuner av ideologiska skäl är extremt dåliga på att marknadsföra att VB finns. Ofta har de haft ett starkt Kristdemokratiskt inflytande i kommunen som gjort att VB införts men sedan verkar många tycka att nu har de gjort sitt och det är nästan lite skämmigt att man har VB och så "glömmer" man att berätta att det finns. Ofta får föräldrar söka sig runt på svårnavigerade hemsidor för att hitta information om vårdnadsbidraget. Varje BVC-sköterska borde i stället informera föräldrar redan när barnet är litet att det faktiskt finns många olika barnomsorgsalternativ man kan välja mellan! Varje kommun borde ha en skyldighet att informera föräldrar om att de kan vara hemma i tre år med sin anställning och sin SGI skyddad med vårdnadsbidraget.

Kanske finns det också en ovilja att berätta att det finns. Alla undersökningar visar ju att föräldrar skulle välja mer tid för barnen om de hade en möjlighet.

Det finns inga studier där man följt ett antal invandrarkvinnor och kunnat visa att vårdnadsbidraget försvårat integrationen. För att komma fram till den slutsatsen, så skulle man ha behövt genomföra en studie mellan olika kommuner där invandrarkvinnor med likartad bakgrund bodde i en kommun där några valt VB medan andra bott i en kommun utan. Om det sedan gick att visa att VB försvårade just integrationen - alltså att dessa kvinnor integrerades i det svenska samhället, så skulle man kunna dra en sådan slutsats. Men det finns inga sådana studier med jämförande material. Det finns bara klåfingriga människor som vill att andra ska leva efter just deras ideologi som framför den typen av påståenden.

Sedan kan jag undra lite över varför ingen gör en studie över alla de invandrarbarn som börjar i förskola från ett års ålder, för "att lära sig språket". Blir de duktigare på svenska? Mår de bättre psykiskt än de barn som fått vara hemma längre med en förälder? Några sådana studier finns inte i Sverige. Men i röda Malmö som poängterar hur viktigt det är att barn till invandrare börjar förskola tidigt för att lära sig det svenska språket, finns det förskolor där personalen INTE pratar svenska eller barnets modersmål. Sådana petitesser ger dock inga rubriker i Sverige. Teori och praktik … Det som av ideologiska skäl ser bra ut i teorin fungerar sällan i praktiken. Trots att det är en uppenbar katastrof så ger det inte några rubriker eller blir några diskussionsämnen på ledarsidorna.

Och så det här med att kvinnorna förlorar en fot på arbetsmarknaden när de är hemma med vårdnadsbidraget. Hallå! Det är ju precis det de INTE gör. Med vårdnadsbidraget kan de mammor OCH pappor som vill gå ner i tid eller stanna hemma längre göra det och ändå ha kvar sin anställning, för med VB har de RÄTT att ha anställningen kvar även om de prioriterar tid för barnen. Jag tycker att det är riktigt fult att den här aspekten av den nog så viktiga anställningstryggheten och möjligheten att HA KVAR EN FOT på arbetsmarknaden inte nämns.

Jaha … och så det här med att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla. Är det en fälla om kvinnor får välja tid för barnen när de är små. (Och pappor med för den delen, men när pappor väljer tid för barn så pratas det aldrig om att det är en fälla). Eller är det kanske snarare så att det är en FÄLLA att tvinga ut smårbarnsmammor i heltidsarbete när barnen är små. En fälla som resulterar i en kraftig ökning av antalet sjukskrivningsdagar. En fälla där arbetslinjen blir en sjukskrivningslinje för många, kanske just därför att de inte fått välja själva … fått följa sin magkänsla. De har bara följt med strömmen och varit rädda för att göra fel och hamna utanför. Bli en paria. Dessutom har de fått mängder med felaktig information som kanske fått dem att välja standardlösningen: "Dagisbarn blir duktigare i skolan" eller "Barn behöver dagis för att bli socialt välfungerande". Vi kan väl säga så här att med tanke på resultaten i Pisa och hur det ser ut i skolorna i dag - så är det en bluff utan dess like. Men HUR ska föräldrar veta det, när propagandan börjar direkt på BVC och fortsätter på öppna förskolan.

Vårdnadsbidraget används på mängder av olika sätt av föräldrar. Tänk vad kul det skulle vara att läsa om vad det faktiskt inneburit som frihetsreform för alla de föräldrar som pusslat ihop tid för barn genom att hitta finurliga sätt att utnyttja vårdnadsbidraget. Vilken tidning blir först men ett sådant modigt drag. Tänk att prestera en nyhet och bara berätta en sanning, utan en tanke på ideologi som omväxling.

Jag vet att klockan klämtar för vårdnadsbidraget och den lilla valfrihet som många föräldrar har haft nu under några år. S, V, Mp och Fp … tuggar nästan fradga i sin iver att ta bort det här så fort som möjligt. Oj, oj, oj vad oppositionen kommer att triumfera om de vinner valet i år. Man kan se hur deras politiker skakar av iver att få "rättning i ledet" och nita dit hemmaföräldrarna. Jag är också fullt medveten om att många föräldrar i dag tror att det inte spelar någon roll om VB försvinner. De kan ju vara hemma ändå, vem kan stoppa dem liksom … Tyvärr kommer de att få ett mycket hårt uppvaknande. Bara det att ett så litet och harmlöst vårdnadsbidrag har väckt så starka reaktioner under de här åren, visar hur laddat det är med valfrihet i Sverige. Utan VB så kommer klimatet att hårdna enormt. Attityderna kommer att förändras … igen … med en politik som motarbetar valfrihet och många olika barnomsorgsalternativ. Obligatorisk förskola är på intåg - för det är ett utmärkt sätt att styra in alla i samma fålla och slippa diskussioner om vad som är bäst för barnen. Men framförallt attityderna kommer att hårdna. Hur många kommer att orka att gå mot strömmen, hur många kommer att våga förlora en fot på arbetsmarknaden för att kunna vara hemma längre?

Fortfarande känner jag dock hopp. Det är ändå upp till varje förälder att tänka till nu. Sätta sig in i vad som gäller och tänka noga hur man röstar i nästa val. Blir det en röst för mer valfrihet - eller mer styrning.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Namninsamling: Förändra de politiska ramarna så att föräldrar får valfrihet

Läs också:

Dagisfamiljen är inte lönsam

Inget hemmafruliv på andras bekostnad

Liza Marklund: Vårdnadsbidraget är inte rättvist

Liza Marklund dissar hemmabarnen

Nalin Pekgul: "Som att kvinnor med slöjor får acceptera att de ibland blir diskriminerade får hemmaföräldrar tåla detsamma".

Hätsk debatt kring vårdnadsbidraget

I dag fick jag in ett svar i SvD på ett debattinlägg angående "KD-bidraget blev inte bra".

När jag försöker förklara hur viktigt det är med den valfrihet och den lilla trygghet som vårdnadsbidraget inneburit för många föräldrar blir jag uppmanad att "tänka själv" av folkpartisten Andreas Bergh som dissar vårdnadsbidraget … Enbart därför att jag hänvisar till en mycket bra och tydlig sammanställning som på punkt efter punkt sticker hål på de myter den här forskaren vill servera bara för att försöka få bort vårdnadsbidraget.

Den här forskaren påstår att vårdnadsbidraget har gett försämrad integration och hänvisar till en tre år gammal studie från SCB. För att förstärka hur dåligt han tycker att vårdnadsbidraget är använder han sig också av argumentationsteknik som: "bidraget lär knappast få välutbildade, yrkesutbildade kvinnor tillbaka till spisen".

Nyligen gick Anna Dahlberg, Expressen ut med en mycket bra krönika angående "hur den hätska debatten göder dumheten."  När det kommer till det uppenbarligen superkänsliga ämnet familjepolitik och valfrihet, så blir det än tydligare hur rätt hon har. Det är inte precis första gången jag som person blir påhoppad när jag försöker förklara varför valfrihet är bra eller ställa frågor och försöka diskutera med valfrihetens belackare. Förra förskoleministern Lena Hallengren, S, högg direkt mot mig när hon fick några frågor från en vanlig liten gräsrot och mamma.

Och nu igen dessa påhopp i stället för debatt. Det ÄR verkligen fördummande, för självklart ska vi ha en debatt kring de här frågorna. Men integrationen har inte försämrats för invandrarkvinnor bara för att vårdnadsbidraget har införts. För att kunna dra en sådan långtgående slutsats måste det till mer forskning. Till exempel bör man då kunna påvisa att i Malmö som inte har vårdnadsbidrag så kan man se att en större andel kvinnor arbetar just under småbarnsåren. Man måste också visa på att det finns mängder med arbetsmässiga fördelar att just kvinnor arbetar heltid från det barnet är ett år.

Men riktigt så ser det ju inte ut. De kvinnor som väljer/tvingas välja standardlösningen med heltidsarbete från det barnet är ett år, blir i större utsträckning sjukskrivna. Och särskilt i Stockholm där fler väljer standardlösningen jämfört med övriga landet där kvinnor är mer sjukskrivna redan efter första barnet.

Med tanke på hur många heltidsarbetande kvinnor med små barn som blir sjukskrivna så är det kanske där vi borde lägga fokus. Ska vi nu tala arbetslinje som den här forskaren vill så kan man ju fråga sig om det är relevant att tvinga ut småbarnsmammor i heltidsarbete när det resulterar i en sjukskrivningslinje … Då kan de varken arbeta eller ha omsorgen om sina barn i hemmet.

Nu är det valår och jag känner starkt att det är dags att hyfsa debatten. Det är nu vi rösta och bestämma under vilka politiska ramar vi ska leva under de nästkommande fyra åren. Och om människor ska ha en ärlig chans att ta ställning i familjepolitiska frågor så är det dags att börja debattera seriöst och sprida fakta - inte myter.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Folkpartiet vill ta bort vårdnadsbidraget - ALLA barn har det bäst i förskolan

Störst risk för dubbelarbetande mammor att bli sjukskrivna

Stress ger cancer

Barn som skiljs från föräldrarna drabbas av stress